Förlåt Amalia - Vi tycker om dig fastän vi retas.
(OBS! Bilden är arrangerad och återspeglar på intet sätt hur KoNY vanligtvis umgås - vardagen bjuder på betydligt fler spontana örfilar och manliga sparkar på smalbenen)
Efter denna rekordartat onödiga respons på en enkel felskrivning ("skräpning" = skärpning) är det så dags att redogöra för läget i New York:(OBS! Bilden är arrangerad och återspeglar på intet sätt hur KoNY vanligtvis umgås - vardagen bjuder på betydligt fler spontana örfilar och manliga sparkar på smalbenen)
På lördag ska KoNY alltså spela på Svenska Kyrkans julbasar. Julbasaren är en av de absolut största händelserna i Svenska Kyrkan i New York, och kyrkan har därför varit stängd hela veckan för förberedelser. I entrén/allrummet/biblioteket är alla tänkbara julprylar uppdukade på bord för försäljning. Barnrummet i källaren har transformerats till en mindre matsal där utlandssvenskar och amerikaner kan njuta av svensk julmat. Kappellet en trappa upp har möblerats om och påminner närmast om ett uppehållsrum på en skola eller ett ålderdomshem (detta sista baseras enbart på iakttagelser på TV - jag, Axel, har aldrig varit på ett ålderdomshem i överhuvudtaget. Nåväl.).
Vår konsert på lördag kommer äga rum i kapellet (som kanske också påminnner lite om en bingohall, nu när jag tänker efter. Inte för att jag varit i en sådan heller, men det finns något klart "bingo:iskt" över kapellet i dess nuvarnade skick) och tanken är att människor ska kunna sitta och fika medan de lyssnar på oss. Om basaren lockar lika mycket folk som det verkar som att den kommer göra, innebär detta att vi kommer spela för en ganska stor publik.
...vilket är pirrigt såklart!
Nyckeln till framgång är, som vi alla vet, välplacerade mutor och välgenomfört fusk, men då vi dessvärre inte har råd att muta alla lördagens basarbesökare, och inte heller har tillgång till Britney Spears ljudtekniker eller Thierry Henrys vänsterhand, har vi bestämt oss för att prestera väl som ett resultat av ihärdig repetition. Detta har vi dessutom använt som ett legitimt svepskäl för att inte uppdatera bloggen, så det har visat sig vara en ganska bra strategi. Skämt åsido: vi har repat åtskilliga timmar de senaste dagarna, och kommer repa ännu mer före lördagens framträdande. Det tär på både fingertopparna och humöret, men vi har bestämt oss:
-:: DET SKA BLI BRA! ::-
...det MÅSTE bli bra.
Kings of New York? - Så Mörk är Natten i Midvintertid