måndag 14 december 2009

Inlägg #50: the Last Inlägg - KoNY tackar för sig!

I begynnelsen skapade de Bloggen. De pillade, knåpade och skrev, och de sade till varandra: "Detta är gott". Därefter vårdade de Bloggen ömt och fyllde den med sagor från den stora staden New York; sagor om tropisk värme, om sight-seeing, om Kristina på Carnegie, om nya gitarrer, om Blatte United, om mystiska dinosaurienäsor, om pubrundor, om Svenska Kyrkan, om landskamper, om Columbus Day, om musikseminarium, om Idol-Daniel, om hummelflickan, om Filip och Maria, om gatumusicerande i Central Park, om Halloween, om julbasaren, om karaoke, om Sofia & Anna, om TP, om Lucia och om en massa annat...

Det sägs ju att tiden går fort när man har roligt, och vår vistelse här i New York måste vara världens bästa exempel på det; det känns inte alls som att det var länge sen vi anlände till lägenheten på Park för första gången. Vi minns hur vi tittade oss omkring och sa "nu när det finns karlar här i huset ska det minsann sättas upp tavlor!". Tavlorna står kvar längs med väggarna, och detta är bara en av alla de saker som vi planerat att göra med aldrig kom oss för. Den här staden är verkligen fantastisk: fantastiskt stor, fantastiskt skrämmande, men mest av allt, fantastiskt fantastisk.

Under de här tre månaderna har vi fått minnen och vänner för livet. Det är omöjligt för er läsare att helt förstå allt underbart som hänt oss här, trots att vi gjort vårt bästa för att hålla er informerade. Vi hoppas ändå att ni uppskattat våra små inlägg, och att ni kanske till och med - någon gång ibland - vänt blicket västerut och drömt om detta myllrande, magiska, mysterium:

New York.




Till alla våra vänner här i New York - vi kommer sakna er!

Inlägg #49: the Avsked- & Packningsday

Okej, klockan är 12:30 på avresedagen, så det här inlägget kommer bli kortfattat:

Igår var den stora packnings- och avskedsdagen. Efter frukost promenerade vi ned till Svenska Kyrkan - den sista gången för den här vistelsen - och firade gudstjänst. På kyrkkaffet tog vi farväl av Lage och Ellen (kantorn och hans fru), men lovade att vi skulle hälsa på dem i Umeå någon gång. Hej då Svenska Kyrkan i New York!

Eftermiddagen tillbringades i ett tillstånd av mentalt kaos, när vi både skulle packa våra grejer samtidigt. Tack och lov så har vi bägge två haft en inneboende sparsamhet som begränsat våra inköp, så allting fick plats i väskorna (en kvinnlig bekant som också reser hem i veckan kom hit med en väska men planerar att åka hem med tre, och får då alltså betala nästan $100 i övervikt. Yay.).

På kvällen samlade vi styrkorna på "Jackson Hole", ett dundersmarrigt hamburgerställe på 64:e gatan, mellan 2:a och 3:e avenyn. Närvarande var: era högt ärade bloggare, Filip, Maria, Sofia och Lina (Sofia fotade, så bild kommer så småningom). Vi åt, pratade, och på det hela taget kändes det inte alls som att det var "sista kvällen med gänget".

...förrän det var dags för avskeden. Sofia avvek först och belönades med en dubbelkram från oss båda. Filip och Lina sa hej då några timmar senare, och trots att KoNY spelade oberörda, var det med vemod vi såg vårhederskung/lillebror spatsera iväg (lyckligtvis gjorde han det med en typisk Monthe Python:isk "silly walk", vilket underlättade saken något). Maria stannade på Park över natten, och var den enda som faktiskt fällde tårar när det var dags att skiljas från oss (jaja, från Anton!).

Och så knyter vi ihop säcken:



Inlägg #48: the Day of Lucia

Tre föreställningar. Artonhundra besökare. En Uma Thurman (i publiken). Noll uppbrända tärnor. Fyra timmars sömn (för Axel).

Ingen kamera.

Lucia gick bra trots allt - vi sjöng inte alltid rätt, men inte särskilt ofta fel. Få saker skapar sådan julstämning som sjuttio körsångare som klämmer i för kung och fosterland.
...det enda som saknades var glöggen.

Edward
har nu slutligen belönats för sin insats som besökare nummer #6000! På hans bild ser vi honom iklädd en urgammal svensk drakkrona i 24 karats kattguld. På en förgylld bricka hängande från en av alla de kedjor som pryder hans ansikte läser vi "Betala kebab" - en stilla påminnelse om att aldrig mer försöka ta en springnota på kebabställen...

lördag 12 december 2009

Inlägg #47: the Trevliga Fredag

Den sista fredagen i Det Stora Äpplet tillbringade bloggäventyrarna på varsitt håll: Anton tog tillfället i akt att ha en myskväll med Maria. Först beställdes det hem någon sorts asiatisk mat som jag (Axel) förmodar att de slukade med sin karakteristiska grace; Anton är känd för sina treminutersmåltider under vilka han inmundigar lika mycket mat som en medel-Svensson förmår trycka i sig under en dryg kvart. Maria däremot är mest uppmärksammad för sin osannolika tillämpning av klyschan "det finns alltid plats för dessert!" (vi bloggare är övertygade om att Maria utveklat den legendariska förmågan att förvara mat i ena lungan).
Efter middagen gick det ohungriga paret på bio och såg den kritikerrosade "Fantastic Mr Fox"; Anton gav den "antilop - duvhök - kvarts" i betyg.

Axel var fredagskvällen till ära mamma Margaretas dejt på FN-representationens julfest.
Julbordet var helt fantastiskt och vann överlägset över Aquavits, som vi fått avnjuta på Cirpiani. Trots ett lite missöde med ett vådaskott (?) från en champagneflaska, förflöt middagen under trevliga former. Praktikanterna hade omarbetat Viktor Rydbergs Tomten så att den istället handlade om FN, EU och en hel del insiderskämt från arbetsplatsen - sjukt välskrivet och roligt, till och med för en förvirrad icke-statsvetare.
När alla ätit upp var det dags för dans. Anställda och medföljande dejter jublade lyckligt när hitlåt efter hitlåt spelades i högtalarna, och till och med Margareta plockade fram sina gamla discomoves.
Klockan hann närma sig tre innan jag styrde kosan hemöver - morgondagen bjöd trots allt på Luciakonserter!


fredag 11 december 2009

Inlägg #46: the Forsberg Brothers & Julstämning

Härom dagen fick vi nöjet att sitta med och lyssna på bröderna Forsberg, Filip och Simon, när de övade inför söndagens gudstjänst:



När vi återhämtat oss från de ovan redovisade musikgenierna gick vi till Rockefeller Plaza för att titta på granen (den vi inte lyckades se tändandet av).



Bara ett stenkast från skridskobanan ligger varuhuset SAKS som, minst sagt, tar sitt fasadpynt på allvar...



Ikväll ska Axel gå på generalkonsulatets julfest som Margaretas dejt, och under tiden passar Anton och Maria på att äta en romantisk middag på restaurang (ryktas om nåt ställe i Brooklyn..?). Det är verkligen inte många dagar kvar nu, och varje minut känns plötsligt dyrbar. Imorgon är det dags för kyrkans stora Luciaföreställningsdag (krångligt ord); vi kommer ha tre föreställningar och det totala antalet sålda biljetter är drygt 1800. Alltså, när vi gör bort oss imorgon genom att sjunga fel, svimma, och av misstag tända eld på någon stackars tärnas hår, så kommer vi göra det inför cirka 600 personer per föreställning. Wish us luck!

Justja: besökare #6000 blev Edward! Bild är på gång!